Med Shinkansen genom Japan

Huvudstad
Tokyo (東京)

Tidsskillnad
+7 timmar under sommaren. När klockan är 09:00 i Sverige är den 16:00 i Japan.

Folkmängd
Cirka 127 miljoner.

Statsskick
Konstitutionell monarki.

Flyga dit
Det finns inga direktflyg till Japan från Sverige, däremot flyger SAS direkt från Köpenhamn. Från Stockholm är snabbaste vägen oftast med Finnair via Helsingfors. Priser varierar kraftigt efter säsong. Vi fick betala ungefär 8 300 kronor tur och retur för utresa den 27 juni och hemresa den 12 juli, men å andra sidan innebar det ett kort byte i Helsingfors.

Visum
Krävs ej för svenska medborgare för vistelser som varar 90 dagar eller mindre.

* * * * *

”MED SHINKANSEN GENOM JAPAN”
27 juni-12 juli 2016

Japansemestern blev oerhört lyckad. Under våra två veckor i landet hann vi besöka det ultramoderna Tokyo, det mer traditionella Kyoto, den UNESCO-skyddade ön Miyajima och till sist Hiroshima – en trevlig stad sitt tragiska öde till trots. Det fungerade utmärkt att ta sig runt med de punktliga, supersnabba och fräscha Shinkansentågen. Som jag nämnde i ett tidigare inlägg hade vi förbeställt ett Japan Rail Pass som gjorde att vi fick resa obegränsat med alla JR-tåg i hela landet, inklusive Shinkansen! Vi fick dessutom användning för tågpasset när vi reste med lokaltåg i de olika städerna. Här kommer lite bilder från resan!

Vi inledde resan med Finnair från Stockholm-Arlanda till Helsingfors-Vanda. Planet blev dock en halvtimme försenat, vilket gjorde att det blev väldigt stressigt i Helsingfors. Vi hann dock med anslutningsflyget till Tokyo – i sista sekunden efter att ha sprungit genom halva flygplatsen!

Här är vi ombord på anslutningsflyget till Tokyo, glada över att vi hann i tid. Japan Airlines, som trafikerade sträckan Helsingfors-Tokyo, visade sig vara ett riktigt bra flygbolag. Det moderna flygplanet (Boeing 787) hade enbart tio rader ekonomiklass – resten var Premium Economy /Business. Flighten tog knappt nio timmar.

Vi landade strax före kl. 09:00 morgonen därpå och växlade till oss våra Japan Rail Pass, direkt på Naritaflygplatsen. Allt gick väldigt smidigt, så vi hann med ett tåg (Narita Express, ”NEX”) som avgick 09:48. En knapp timme senare hamnade vi mitt i det organiserade kaoset på Tokyo Station. Tack vare god förberedelse lyckades vi navigera oss fram till rätt utgång.

Vi promenerade från tågstationen till vårt hotell i Ginza, vilket tog en kvart ungefär. I väntan på att få checka in promenerade vi till Ippudo Ramen, en lunchrestaurang jag hade sett ut. Det kändes fantastiskt att äntligen vara framme! Till skillnad från i Sverige kan man få god och fräsch mat till en bra bit under hundralappen.

Efter att ha checkat in på Hotel Monterey Ginza vilade vi några timmar på rummet. Därefter tog vi en kvällspromenad i vårt nya ”hood”, Ginza. Det sägs att Ginza är världens dyraste område med avseende på fastigheter. Längs huvudgatan Chuo Dori kantas den ena lyxbutiken av den andra.

Nästkommande dag började Tokyobesöket på allvar! Vi tog tunnelbanan från Ginza till Shibuya, ett av Tokyos främsta shopping- och nöjeskvarter.

Malin vid Shibuya Crossing, känt för att vara världens mest trafikerade övergångsställe.

Dryckesautomater finns i VARENDA hörn i HELA Japan. Helt otroligt! De är verkligen ”livsräddare”, speciellt under den varma och fuktiga sommaren.

På kvällen tog vi oss till Tokyos centrum för teknik och TV-spelskultur, Akihabara. Vi passade på att besöka SEGA Arcade, en klassisk spelhall mitt i Akihabara. Vi prövade några gånger, men någon vinst blev det dock inte…

Akihabara är också känt för sina maid cafes. Det sägs ju att det är vanligare att ångra saker man inte gjorde än saker man gjorde i sitt liv, så det visst blev det ett besök! Och jag ångrar det INTE… men inte jag skulle göra igen 🙂

Dagen därpå tog vi oss till Harajuku, centrum för ungdomskultur och cosplay i Tokyo. I anslutning till Harajukus tågstation ligger den lummiga Yoyogiparken, så vi passade på att besöka den.

Sakétunnor i Yoyogiparken.

Tillbaka till Harajuku för lite shopping, här på Tokyu Plaza.

Malin fick syn på att kattkafé i närheten av tågstationen i Harajuku. Givetvis fick det bli ett besök på ”Cat Cafe MoCHA”. Besöket kostade 200 yen per person per 10 minuter. Vi köpte kaffe, men det hade man klarat sig utan. Grejen var katterna – inte drickan!

Efter det lyckade besöket i Harajuku tog vi lokaltåget två stopp norrut till Shinjuku – stadens administrativa och kommersiella centrum. Shinjuku blev min favoritstadsdel. Jag längtar tillbaka!

Det är något magiskt med Tokyos neonljus. Det måste upplevas! Här befinner vi oss mitt Shinjuku, i närheten av Kabuchiko.

Wow – Malin hade sett ut en helt fantastisk, Nintendoinspirerad bar vid namn Star Club – mitt i Shinjuku. Det var otroligt svårt att hitta den (inga skyltar på gatan), utan bara en liten Mariofigur ovan på Thairestaurangen som ligger undertill. Mariofiguren syntes dessutom bara till under öppettiderna (20:00-04:00). Det kostade 500 yen per person att sitta där, men då ingick fritt TV-spelande (med japaner!) och Nintendodrinkar/öl till rimliga priser. Vilken dröm för mig!

Nästa dag tog vi oss ut till Tokyo Sky Tree, världens högsta torn (634 meter). Vi tog oss bara upp till den 350:e våningen (350 meter), men utsikten vara allt annat än dålig!

På kvällen tog vi oss till det inte lika höga, men mer centrala tornet Tokyo Tower i Roppongi. Återigen slående vyer och det stod klart att Tokyo gör sig bäst kvälls- och nattetid.

Malin var snygg i sina nya kläder – inklusive hatten. Här är vi tillbaka i Ginza efter att ha druckit hantverksöl och IPA i området Kanda som ligger mellan Ginza och Akihabara.

I november 2016 flyttar den berömda fiskmarknaden Tsukuji Market bort från sin nuvarande plats, så vi är väldigt glada att vi hann med att se den. Trångt och blött var det, men mycket spännande fisk och skaldjur till salu gjorde det till en trevlig upplevelse.

Den sista eftermiddagen i Tokyo tillbringades delvis i Akihabara som tillsammans med Shinjuku blev ett av mina favoritställen i Tokyo.

Efter fem nätter i Tokyo tog vi snabbtåget Shinkansen från Tokyo Station till Kyoto Station. Shinkansen visade sig vara lika punktligt och bekvämt som vi hade förväntat oss. Resan tog 2 timmar och 47 minuter.

Framme i Kyoto checkade vi in på vårt ryokan, Matsubaya Ryokan, som blev vårt hem i fyra nätter. Vi bodde i ett traditionellt japanskt rum med en liten trädgård och uteplats, tatamigolv och futonmadrasser. Mysigt var det!

Den första heldagen i Kyoto tillbringades i området Arashiyama, en tjugominuters färd med lokaltåg västerut från Kyoto Station. Vi började dagen med en promenad i den fantastiska bambuskogen.

Intill bambuskogen ligger den mysiga trädgården Okochi Sanso som bjuder på vackra vyer och exotiska flora och fauna.

I inträdet (1000 yen) ingick även grönt te och en riskaka i en mycket trevlig miljö.

Iwatayama Monkey Park ligger en bit upp för ett berg, men det var absolut värt mödan. Det fanns gott om apor som alla får röra sig fritt. På bilden är det jag som står i en bur, inte tvärtom som det brukar vara.

Nästkommande dag inleddes på Nishiki Market, en saluhall där man kan pröva på allt man kan (och inte kan) tänka sig i matväg.

I Kyoto letade sig temperaturen upp över 35 gradersstrecket ett par gånger och då gällde det att söka skydd! Genom att dricka mycket och undvika solen lyckades vi ändå ha det bra.

Okonomiyaki på Donguri Okonomiyaki Dining, ett stenkast från Kyoto Station. Fisk och skaldjur i all ära – men det var okonomiyaki som blev min favoriträtt i Japan.

Nästkommande dag spenderades vid Fushimi Inari, en shintohelgedom i Kyoto. Den fyra kilometer långa promenaden var ganska tuff i värmen, men å andra sidan var det skönt med motion. Jag vet inte hur många sådana här ”torii gates” vi passerade på väg upp till toppen av berget (234 m)…

Middagen intogs på restaurangen Kura Kura i närheten av där vi bodde. Detta blev en av resans mest minnesvärda middagar. Sake, öl (en jättestor öl!) och japanska smårätter = mmm!

Efter fyra svettiga nätter i Kyoto fortsatte vi västerut till den vackra lilla ön Miyajima. Vi åkte med Shinkansen till Hiroshima (byte i Osaka), sedan lokaltåg till Miyajimaguchi och till slut blev det Japan Railways-färja till ön.

Itsukushimahelgedomen och dess ensamma ”torii gate” ute i vattnet, som man kan promenera till vid ebb, är symbolen för Miyajima.

Vi bodde två nätter på lyxhotellet Kurayado Iroha. Japansk frukost och japansk middag (fusion) ingick i priset. Rummet, i japansk stil, hade utsikt över den lilla byn och bergen.

Bild på hotellets allmänna badrum. Under våra två dygn på hotellet var det dock ingen annan än jag som badade här. Badet är uppdelat för kön eftersom man badar naken.

Surrealistiskt nog är Miyajima fullt av rådjur som vandrar omkring på gatorna. Miyajima är typiskt sett en dagsutflyktsdestination från Hiroshima, vilket gör att man får gatorna i princip för sig själv om man väljer att – som vi – stanna över natten.

Japansk frukost på Kurayado Iroha. Även om det kändes konstigt att är så mycket fisk (inklusive rå fisk) till frukost, så var det en fräsch start på dagen. Tummen upp för japansk frukost, säger jag!

En regnig, men vacker och sval dag på Miyajima.

Efter två avkopplande dagar på Miyajima begav vi oss tillbaka till verkligheten. Vi tog färja och lokaltåg till Hiroshima och checkade in på hotellet Washington Hiroshima Hotel, mitt i staden. Hiroshima, sitt tragiska öde till trots, visade sig vara en cool och trevlig stad väl värt ett besök (jag önskar att vi hade stannat längre än två nätter). Här är utsikten från rummet.

Hiroshima fick världens uppmärksamhet den 6 augusti 1945 eftersom staden blev mål för världens första atombomb. Epicentrum var precis ovanför denna byggnad, men mirakulöst nog klarade sig byggnaden – åtminstone delvis. Stora delar av Hiroshima jämnades med marken, förödelsen var total. Att besöka den här platsen var väldigt känslosamt.

Hiroshima Peace Memorial Museum.

Självklart blev det ett besök på legendariska Okonomimura för lite ”Hiroshima-style” okonomiyaki. Skillnaden är att man i Hiroshima har nudlar i smeten. Väldigt gott var det och det var rena underhållningen att se kockarna laga maten precis framför en.

Taito spelhall i Hiroshima.

Den sista heldagen Japan spenderade vi till stor del på resande fot. Vi åkte med Shinkansen till Tokyo via ett kort byte i Kobe. Därefter blev det Narita Express (”NEX”) ut till flygplatsen för en sista natt i Japan. Nästkommande förmiddag var det dags att flyga hem.

Hemresan till Stockholm via Helsingfors gick bra. Tack för det, Finnair. Men framför allt: tack för allt, Japan! Det var ett underbart land att besöka som uppfyllde ALLA förväntningar! På återseende.