Dubrovnik har länge varit ett resmål som intresserat mig. Staden förefaller vara, ur ett estetiskt perspektiv, oerhört attraktiv. Resan från Stockholm är dessutom inte orimligt lång. De senaste åren har jag dock blivit mer tveksamt inställd till Dubrovnik. Kroatien har under de senaste 10-15 åren seglat upp som ett av de mest populära länderna i Europa, vilket har trissat upp priserna. En huvudanledning till jag och Malin sommaren 2015 semestrade i Makedonien var att Kroatien, i synnerhet Dubrovnik, var otroligt mycket dyrare. En vecka eller mer kändes inte och känns fortfarande inte värt att lägga på Kroatien när ett relativt oexploaterad land som Makedonien ligger i samma region. Att i stället tillbringa långhelg i Dubrovnik, som blev verklighet två år senare, tycker jag var ett genidrag. I ärlighetens namn går det att ”göra Dubrovnik” över en helg. Detsamma kan ju faktiskt inte sägas om storstäder som London och Paris. Dygnen i Dubrovnik blev en aptitretare för både Medelhavet och Balkanhalvön. Balkan, I will be back.
Jag lämnade Stockholm vid 18-tiden fredagen den 25 augusti. Efter ett ganska kort byte i Zagreb, som för övrigt blev en väldigt positiv upplevelse eftersom terminalbyggnaden där invigdes i våras, landade jag på Dubrovniks flygplats strax efter kl. 23. Till förfogande hade jag två heldagar, lördagen den 26 augusti och söndagen den 27 augusti. Vid lunchtid måndagen den 28 augusti återvände jag till Stockholm, återigen via Zagreb. Nedan finns lite bilder från min (korta) Dubrovnikresa.