Långhelg i Bukarest

Som utlovat kommer nu ytterligare ett gäng bilder, denna gång ifrån förra veckans Bukarestresa. Till skillnad från andra östeuropeiska huvudstäder som Prag och Budapest lockar Bukarest inte riktigt många turister, vilket är synd. Priserna är lägre, det finns minst lika mycket att se och staden känns mer oexploaterad.

Att flyga direkt till Bukarest från Sverige är en omöjlighet – det finns nämligen inga direktförbindelser. SAS flyger tre gånger i veckan från Köpenhamn, men eftersom det inte passade med våra datum blev det bästa alternativet att flyga med CSA Czech Airlines via Prag.

Kabinfaktorn på flighten till Prag var under 50 procent. Med andra ord: en skön flygresa. Flighten från Prag till Bukarest var minst lika tom.

Utsikt från vårt hotellrum (Novotel Bucharest City Centre, rum 220). T.v. syns Intercontinental, hotellet där internationell press bodde rapporterade om revolutionen som pågick på torget nedanför i december 1989.

Caru’ cu bere, Bukarest kanske mest anrika tillhåll. Deras egna öl, tillsammans med rumänsk husmanskost i form av olika korvar, smakade bra efter en dags resande.

Hotellet (t.v.) sett från Calea Victoriei, en av centrala Bukarests mest berömda gator.

Belle époque-byggda CEC-palatset i bakgrunden, sett från gamla stan.

Fläsklägg och rumänskt vin på Hanu Berarilor – gott!

Baren på Caru’ cu bere, trevligt ställe med livemusik och dans sju kvällar i veckan (gissningsvis).

Parlamentspalatset i Bukarest, även kallat Palatul Parlamentului på rumänska. Bilden är tagen från Bulevardul Unirii.

Byggnaden, som är världens näststörsta (efter Pentagon i USA), består av cirka tretusen rum. Ceaușescu lät i början på 1980-talet riva en sjättedel av hela Bukarest för att få plats med sitt drömverk – detta samtidigt som folk svalt, sjukhusen hade brist på mediciner och industrierna stod stilla.

Parlamentet använde på fyra timmar lika mycket elektricitet som hela Bukarest gjorde på ett dygn under 1980-talet.

Under den cirka en och en halvtimme långa turen fick vi se nästan fem procent av hela palatset. De resterande nittiofem procenten hanns inte riktigt med…

Utsikt över Bulevardul Unirii från terrassen på åttonde våningen.

Universitetsbiblioteket intill Calea Victoriei, en byggnad som precis som många andra på denna gata är uppförda omkring sekelskiftet 1800/1900-talet.

Den nuvarande rumänska regeringsbyggnaden på Piata Victoriei.

Nej, det är inte Paris. Detta är triumfbågen i Bukarest och har stått här i denna form sedan 1936.

Vårkänslor i Parcul Herăstrău, mycket härligt väder. Den drygt 6 km långa promenaden längst Calea Victoriei och Soseaua Kiseleff var väl värt mödan.

Tunnelbanan i Bukarest använde vi endast en gång, staden funkar bra till fots. Antalet (och andelen) resenärer är betydligt lägre i Bukarest än i t.ex. London. Denna bild är från Aviatorilor.

Vi hade svårt att bestämma vad vi ville äta sista kvällen så vi testade hela menyn 😉 Detta är alla restaurangens förrätter. På samma sätt fick vi in alla huvudrätter och efterrätter, vilken smakupplevelse! Restaurangen, the ARTIST, är nyöppnad och kändes väldigt nyskapande.

På söndagen var det dags att lämna Bukarest, givetvis från Henri Coandă Intl. Airport som ligger i Otopeni, drygt en och en halv mil norr om staden. La revedere, București!

Nya äventyr på G

Efter det länge efterlängtade återbesöket till London vid påskhelgen fortsätter jag vidare österut bara några dagar senare. Destinationen fick under mellankrigstiden smeknamnet Lilla Paris i ljuset av sina neoklassiska byggnader, pampiga boulevarder och eleganta parker. Efter många svåra år av kommunism under andra halvan av 1900-talet var staden den 21 december 1989 centrum, inte bara i landet utan i hela världen, när Ceaușescu höll sitt sista tal – ett stenkast från där vi nu ska bo. Idag är Rumänien medlem av EU och ett besök i huvudstaden Bukarest har aldrig känts mer rätt än nu!

Lonely Planet Romania – alltid kul med lite läsning före resan 🙂