En vecka i Skottland

Nu är jag och pappa hemma efter en veckas bilande i Skottland. Som synes avverkades stora delar av det skottska höglandet, från söder till norr, samt två av Skottlands mest populära öar: whiskyön Islay och natursköna Isle of Skye. Veckan avslutades dessutom med två nätter i huvudstaden Edinburgh. Visst regnade det en del, men i det stora hela hade vi tur med vädret. På Islay hade man, utan att överdriva, haft mer användning för solkräm än för ett paraply! Det skottska köket var – precis som förväntat – ingen höjdare, så vill höll oss till främst till haggis och whisky. Efter besöket på Bowmores destilleri påbörjades en jakt efter den billigaste flaskan. Det visade sig att den billigaste flaskan fanns på en bensinmack i Fort Agustus, men då var det naturligtvis försent.

Nedan följer en lista på de större körningarna och sedan, lite längre ner, ett gäng bilder från resan. Naturligtvis gjordes en del avstickare längs dessa rutter. Observera att 1 mile ≈ 1,6 km.

• Edinburgh (A) till Kennacraig (B). 145 miles. 3 timmar 10 minuter.
• Kennacraig (B) till Port Ellen (C). 35 miles. 2 timmar 10 minuter med färja.
• Port Ellen (C) till Port Askaig (D). 19 miles. 35 minuter.
• Port Askaig (D) till Fort William (E). 126 miles. 5 timmar 10 minuter inkl. färja.
• Fort William (E) till Portree (F), t/r. 108 miles, enkel. 2 timmar 25 minuter, enkel.
• Fort William (E) till Inverness (G) via Fort Agustus (H), t/r. 65 miles, enkel. 1 timmme 35 minuter, enkel.
• Fort William (E) till Edinburgh (I). 145 miles. 3 timmar.

* * * * *

Skottlandsresan inleddes med en cirka tre timmar lång körning från Edinburgh Airport till ett mindre hotell i West Loch Tarbert, ungefär 5 miles nordöst om färjeläget Kennacraig varifrån färjor till Islay avgår. Chauffören, min pappa, i bild bredvid den Vauxhall som tog oss runt Skottland.

MV Finlaggan tog oss dagen efter från Kennacraig till Port Ellen på ön Islay. Resan tog drygt två timmar och vädret var – som synes – på topp!

Whiskyproduktion står i centrum på Islay. Öns äldsta destilleri är Bowmore som började sin produktion år 1779. Deras 12 åriga single malt blev en av resans höjdpunkter. Rundturen i produktionen var även den intressant.

Lugnt, stilla och idylliskt när solen går ner över byn Port Ellen på Islays södra ände. Port Ellens destilleri lades ner år 1983 vilket gör att den whiskyn som fortfarande finns kvar får anses vara exklusiv.

Huvudgatan i Port Ellen en ljummen sommarkväll.

Fotografering av landskapet i närheten av Kildalton Cross på Islay. På vägen dit från Port Ellen passerades de rökiga whiskydestillerierna Laphroaig, Lagavulin och Ardbeg.

Huvudvägen, som går från Port Ellen upp till Port Askaig, på Islay. Flygledartornet på öns lilla flygplats (Islay Airport/ILY) syns till vänster.

Utöver whiskydestillerierna får ruinerna av Finlaggan Castle anses vara en av Islays huvudsevärdheter. I bakgrunden skymtar bergstoppar på den intilliggande ön Jura. Billigt inträde (3 pund) och man var nästintill ensam högsäsongen till trots.

Efter Islay körde vi norrut till det nordliga skottska höglandet. Det soliga vädret byttes ut mot ett mer typiskt skottskt gråmulet väder. Ett stopp gjordes på Eilean Donan Castle, ett flera hundra år gammalt slott som fortfarande är i mycket bra skick.

Isle of Skye. Det tog nästan 2 timmar och 3o minuter att nå byn Portree och när vi väl kom fram började det ösregna. Landskapet man passerade på vägen från Fort William var minst lika iögonfallande (om inte mer) som på Isle of Skye. Så klart körde vi vilse också, så intrycken av Isle of Skye blev inte jättepositiva.

Efter att ha tillbringat en natt i West Loch Tarbert och en natt på Islay blev den åtminstone något större staden Fort William vår bas. Här en bild från gågatan i centrum.

Fort William, utnämnt som Outdoor Capital of the UK, är en bra bas för utflykter mot Loch Ness, Glen Coe och Ben Nevis. Dessutom är det lugnt och fridfullt, som gjort för en kvällspromenad (så länge det inte regnar).

Få sjöar är lika mytomspunna som Loch Ness. Turismen byggs till en stor del kring sjöodjuret Nessie som så klart inte finns. Eller?

Ett vanligt stopp längs med huvudvägen A82 väster om Loch Ness är Urquhart Castle, eller snarare ruinerna av detta medeltida slott. Urquhart blev ett av fyra slott som vi besökte runt om om i Skottland.

De sista två nätterna spenderades i Edinburgh. Vi bodde på Radisson Blu mitt på Royal Mile (bilden).

Utsikt över Royal Mile från illusionsutställningen Camera Obscura.

Mitt i det som kallas New Town finns en staty över George IV, Storbritanniens regent mellan år 1820 och 1830. Härlig kväll!

Det troligtvis mest besökta slottet i Skottland är Edinburgh Castle. Biljetten är dyr (16 pund), men inkluderar flera museer och vackra vyer över staden.

Utsikten från Edinburgh Castle bjöd på många vackra byggnader. Edinburgh kallas ofta för ”Athens of the North”.

Under vårt besök på slottet hamnade vi mitt i ett skottskt bröllop och dess säckpipespelare.

Kanon på Edinburgh Castle.

Den känns symboliskt att denna byggnad till antalet har fler skottska flaggor, men att det är Union Jack som är störst och står i centrum. I september röstar skottarna för självständighet och under vår vecka såg vi mycket reklam från ja-sidan, även om opinionsmätningarna pekar på ett nej.

Det blev Norwegian hem från Edinburgh (EDI). Här syns Öresundsbron vid landningen på bana 22L på Kastrup (CPH). Efter några timmar i SAS Lounge fortsatte jag vidare med SAS till Stockholm och Arlanda flygplats. En trevlig Skottlandsvecka hade kommit till sin ända.